Det blev en långkörare igår kväll och det mesta av debatten handlade om årsredovisningen och bokslutet. Av 33 punkter på dagordningen hann vi igenom endast 11. Flera av punkterna var dessutom bordlagda från förra fullmäktigemötet.
Här är några punkter där jag deltog i debatten.
KFV Marknadsföring
Majoriteten hade föreslagit två tjänstemän att representera kommunen i KFV (Katrineholm, Flen, Vingåker) marknadsföring där kommunen är delägare. Vi i oppositionen ville välja politiker. Från Vänsterpartiets sida och övriga oppositionen anser vi att det är fel att tjänstemän tilldelas styrelseuppdrag i bolag som kommunen är delägare i samtidigt som dessa tjänstemän ansvarar för köp av tjänster från bolaget. Vi anser att det är de folkvalda som skall representera kommunen i dessa bolag.
Revisionsberättelse och årsredovisningen
Årsredovisningen var ganska lätt att överskåda när man hade fått tiden att sätta sig in i det. Men, den är ju majoritetens och det hade sett annorlunda ut med Vänstern vid makten. Det finns flera oroande tendenser i kommunen.
Revisorerna var bland annat kritiska till att medel inte omfördelas till de nämnder som behöver det och att budgeten som styrdokument därmed riskerar att mista sin legitimitet. Tre nämnder visar för fjärde året i rad ett underskott och då kan man fråga sig om det är en underbudgetering som det är frågan om. Vi måste naturligtvis budgetera för den verksamhet vi har. Med besparingar och effektiviseringar kan vi bara nå så långt. Att klämma in en verksamhet i en kostym som är för liten är inget bra sätt att arbeta på. Vi har en verksamhet som skall bedrivas och som skall fungera och som kommunmedborgarna förväntar sig. Vi kan inte spara bort eller banta ned den kommunala verksamheten till oigenkännlighet. Vi måste även våga prata om skattejusteringar för att klara verksamheten i framtiden.
När det gäller socialnämndens ökade kostnader för försörjningsstöd så är det en direkt orsak av regeringens misslyckade politik. Massarbetslösheten har cementerats fast samtidigt som den svenska välfärdsmodellen monteras ned. Ungdomar och nysvenskar ges aldrig chansen att komma in på arbetsmarknaden och alltfler människor utförsäkras från våra gemensamma välfärdsförsäkringar och allt färre kvalificerar sig till dessa på grund av regeringens politik. Allt detta påverkar direkt kommunen och vår budget. Regeringen tvingar på detta sätt, genom sin arbetsmarknadspolitik, på kommunerna ökade kostnader utan att följa upp med medel.
Den höga arbetslösheten är ett bekymmer. Vi har ett födelseunderskott i kommunen och befolkningssiffrorna hålls uppe tack vare inflyttning.
Att bostadsbyggandet tar fart är bra men det måste finnas en genomtänkt strategi för hur vi utnyttjar ledig mark. Förtäta i centrum, bygg klokt på våra centrala tomter, bygg med högre exploateringsgrad och få fler människor att bosätta sig centralt. Så skapar vi ett levande centrum. Det skall vara ett varierat utbud av bostäder i kommunen.
På den positiva sidan värt att notera är kommunens projekt om rätten till heltid, och deltid som möjlighet, vilket ligger i linje med vad vi i Vänsterpartiet tycker och jag hoppas att man fortsätter med projektet och att det blir ett positivt utfall för våra medarbetare i kommunen. Problemet med ofrivillig deltid är ett gissel på dagens arbetsmarknad där människor som vill arbeta heltid inte får möjligheten samtidigt som det har blivit mycket svårare att stämpla upp den tiden som man är arbetslös trots att man aktivt söker arbete. Detta kan vi tacka vår regering för.
På slutet hamnade debatten runt frågan om anhöriginvandringen till kommunen dör kommunalrådet Göran Dahlström uttryckligen sa att han skulle fortsätta att ställa kostnader för olika grupper mot varandra ”för det är så det är”. Både Vänsterpartiet och Miljöpartiet tog avstånd från och kritiserade kommunalrådet för uttalandet.
Interpellationsdebatt om företagsklimat
Svenskt Näringslivs årliga presentation av det lokala företagsklimatet är ett intressant fenomen och får ibland kommunpolitiker att sätta morgonkaffet i halsen och rusa iväg huvudlöst och genomföra panikåtgärder i en naiv förhoppning om att klättra på listan. Men rankinglistan har egentligen väldigt lite med ”företagsklimatet” att göra och är enligt mig och många andra en politisk rankinglista utformad efter Svenskt Näringslivs politiska agenda.
Bland annat så finns det ingen koppling mellan en hög rankning av företagsklimatet och en låg arbetslöshet. Ingen av de 20 kommuner som ligger i topp på listan finns med bland de 20 kommuner med lägst arbetslöshet. Och likadant ser det ut i botten av listan. En låg ranking betyder inte per automatik en högre arbetslöshet.
”Företagsklimat” är ett mått som Svenskt Näringsliv själva använder och som de själva har hittat på. Men vad mäter det egentligen?
I undersökningen mäter man faktorer som skatt, en lägre kommunalskatt ger pluspoäng, privatisering av komunalverksamhet ger också pluspoäng. Utöver det mäter man enskilda företagares subjektiva åsikter om vilken inställning till exempel skolan eller kommunens tjänstemän har till företagande.
Och som en åsiktsundersökning så har den sina brister. Ett är att svarsfrekvensen är ganska låg. Bara drygt hälften av de företagare som fick enkäten besvarade den. Det gör att för många kommuner så bygger resultatet på litet antal svar.
Följande kritik har framförts från olika håll mot rankingen:
– Svenskt Näringslivs rankning mäter fel saker eftersom det delvis handlar om sådant vi inte kan påverka, sade Sveriges Kommuner och Landstings vice ordförande Carola Gunnarsson (C), i en intervju Dagens Samhälle.
Göran Johansson, socialdemokraternas starke man i Göteborg anklagade mätningen för att vara politiskt vinklad genom att bland annat ge pluspoäng vid privatisering av kommunal verksamhet.
Till och med Svenskt Näringsliv säger själva följande:
– Den är förstås inte helt vetenskaplig, men syftet är att få upp företagsklimatet på agendan, enligt Dagens Samhälle.
Det är alltså ingen slump att det är blåa kommuner som hamnar i topp på rankinglistan eftersom den är utformad på det sättet. Man kan ha ett bra ”företagsklimat” ändå utan att stirra sig blind på Svenskt Näringslivs politiska rankinglista.
Trots visst medhåll från majoriteten så tyckte de ändå att det var viktigt att ”klättra” på listan!
Det kan noteras också att ingen Socialdemokratisk politiker kritiserade den moderatledda regeringens politik och dess konsekvenser för kommunen. Det närmaste var Dahlströms kritik av Folkpartiets insatser som utbildningsansvariga i den borgerliga regeringen. De nya ”vännerna” klarade sig undan.
